Då rök ena bandaget på framtassarna! På den tass där en tå blev amputerad. Lite knasigt ser det ut, men det är torrt och fint. Dock måste vi fortfarande ha tossorna på när vi är ute på minipromenaderna, men det fungerar finfint.
Imorgon ska jag vara funktionär på rallylydnadscupen på klubben i Svedala. Skriva protokoll ska jag göra. Det blir roligt och lärorikt. Nu håller jag tummarna för uppehåll och strålande solsken, samt att de tävlande får en trevlig upplevelse.
Vi har utökat våra minimala promenader, till minipromenader. Pelle går ganska bra, med hjälp av värktabletter fortfarande såklart.
Nästa vecka blir lite meckig, för vi jobbar heltid och Pelle kan inte vara på hunddagiset riktigt än. De dagar jag jobbar kväll är inga problem, då är han ensam 4 timmar och det klarar han. Nåväl, vi löser det.
Jag har börjat fundera över sjukgymnastik för Pelle... Ska fråga veterinären om det. Många tankar det här har fört med sig!
Lyckades ta ett foto på Pelles tassar när vi var hos veterinären för byte av bandage. Ser lite creepy ut, men det läker fint och är ingen infektion. På den vänstra tassen där ena tån är amputerad, läker det tom mycket bra! Men det ser knasigt ut. Tre tår liksom...
Men Karin har gjort det fint, transplanterat hud från den borttagna tån till den i mitten som är kvar.
Dock står Pelle fortfarande på starkt smärtstillande. Men annars är han pigg och glad. Lyckas till och med hoppa upp i sängen om nätterna...
Vi får väl se vad notan slutar på, vi tar det senaste på samma räkning. Jag bävar...
Var hos veterinären idag igen, återbesök sedan amputationen av ena tån på vänster tass och borttagning av död vävnad på höger tass.
Äntligen positivt besked, ingen inflammation. Och där tån har suttit ser det fint och rent ut.
Dock kommer Pelle inte att få någon mat i eftermiddag då olika personal, allt från djursjukvårdarna till andra veterinärer har gett Pelle godis. Före, under och efter behandlingen...
Pelle blev inlämnad till veterinär Karin imorse för att ta bort död vävnad, men på förmiddagen ringer Karin. Höger framtass ser bra ut men vänster är inte bra. En tå är kraftigt inflammerad och ställer till trubbel för en annan. Karin och vår vanliga veterinär Johanna föreslår att amputera tån som stör. Argumenten som lades fram verkar vettiga, och jag får förlita mig på dem.
Tyvärr innebär det att vi är tillbaka på ruta noll i återhämtningen. Å mer smärta.
Nu behöver vi positiv energi.
Idag fick vi ringa till veterinären, det vätskade för mycket från bandagen på tassarna. Kom dit, och det visade sig att det blivit lite inflammerat pga tårna legat för tätt ihop och ingen luft kommit emellan. Pelle fick ett tassbad med antiseptiskt schampo i, en koll och sen på med nytt fräscht bandage.
Vi ska dit imorgon igen för nytt bad och nya bandage. Ska justera medicinen också, bort med Rimadylen och ge kortison istället, sätta på nytt morfinplåster och fortsätta med antibiotikan.
På fredag ska Karin, veterinären, ta bort död vävnad på tassarna vilket innebär nersövning på nytt för Pelle.
Annars är Pelle något bättre, han går något bättre, kissar mer och är piggare.
"Det kommer bli bättre, det kommer bli bättre..."
Pelle sjunger härhemma: "alla vi som hatar tratten skäller nu! Vov, vov!"
Tyvärr är det tvunget då Pelle gärna vill slicka på sina framtassar eller på stället där morfinplåstret sitter. No can do, säger matte.
Det går något bättre med kissningen. Troligen gör morfinplåstret sitt, för hur ska man annars kunna lyfta på benet när man kissar? För kan man inte lyfta på benet, så kissar man inte, tycks Pelle resonera! Å matte blir orolig för att hundstackarn inte kissar ordentligt...
Vi ska inte på återbesök förrän på tisdag, men jag tycker nog att vi ska försöka komma dit imorgon då bandagen är rättså solkiga.
Usch, jag tycker det är så jobbigt att se sin hund ha såhär ont. Mantrat är att det kommer bli bättre, det kommer bli bättre...
Nu är vi tillbaka hos veterinärena i Tygelsjö för att byta till nytt bandage på framtassarna. Pelle var inte så pigg på detta för jag lyfte ut honom från bilen men han hoppade tillbaka in, trots ont i tassarna.
Nu är han inne hos veterinären Karin som opererade honom, jag vågade inte följa med in och titta när de bytat. Men hon kom ut och så att det såg bra ut, svullet givetvis, men bra.
Han ska få lite mer smärtstillande, vilket känns bra tycker jag.
Usch, vilken pärs detta är!
Jag hade planerat allt in i minsta detalj... Sambon skulle repa på onsdagskvällen, efter jag lagt lillhusse skulle Pelle bli badad och pysslad inför operationsdagen.
Men NÄDÅ, jag blev utringd till brukshundklubben där kära mamma hade slagit en vurpa på rallylydnadskursen och brutit höger handled. Ringa hem sambon, köra till Svedala, hämta Tanten och stackars Chillie, lämna Chillie hemma hos oss, in till akuten. Där gick det till en början som tåget, och jag småskrattade lite för mig själv då jag betalat p-avgift till 00.18. Men sen drog det ut på tiden...
Lämna mamman på akuten, köra till Skurup för att hämta Isa, köra återigen hem till oss för att lämna av henne, å sen mot akuten igen. Men då var mamma tack och lov klar, så vi körde hem till oss, tog oss en macka och gick och lade oss, klockan halv två på natta. Men jag var så övertrött och speedad att det var svårt att somna minsann!
Skönt var att alla på klubben tog så väl hand om min mamma. Är så tacksam för det!
Men idag blev Pelle då opererad i båda framtassarna. Lämnade honom hungrig som en... Labrador, tillsammans med hans tigermönstrade filt som luktar hemma. Hämtade honom nu i eftermiddag, och han har sovit nästan hela eftermiddagen. Han har svårt att stödja på framtassarna, så rastningen är lite av ett problem. Däremot fick han finfina gröna gummistövlar att skydda bandagena med.
