Man måste fika när man går i skogen. Å det gjorde vi, massor. Värst var fika-proffset Linda. Kanske därför hon har så stor mage? Fast, det hade ju matte också ett tag... hum...
Det är minsann inte ofta vi hinner att träffas, men när vi väl gör det är det alltid supertrevligt! Tyvärr fattades vi Pamela, men så är det när man måste jobba ihop till brödfödan. Malin är värsta skogs-stigs-kännaren, så hon visade oss en trevlig lite promenad, som även var barnvagns vänlig. Bäst av allt var nog ändå när hundarna kunde springa som tokar vid sjön och vi fikade. Det kanske även hade varit bra om vi tvåbeningar hade sprungit som tokar vid vattnet?
1 kommentar:
Åhhhh så mysigt det såg ut!!! Så ärligt m fika o bad! Tusan att man måste jobba (iaf när andra ska på skojigheter =P). Får snart börja hitta en dag till lussebullsträffen! =P
Skicka en kommentar