lördag 29 oktober 2011

Saxat från gårdagens nättidning!

Ur Skånskan
2011-10-28 11:00:00

MALMÖ. Nystartade Cityveterinären i Malmö rör om i branschen med en uttalad lågprisprofil. Kliniken har väckt debatt, och Sveriges Veterinärförbund misstänker att de tummar på kvaliteten.
– Vi har håller samma kvalitet som andra, försäkrar Morteza Asghary som startat kliniken.

Cityveterinären i Malmö är bara början. Siktet är inställt på en hel lågpriskedja. Morteza Asghary berättar att de redan är på gång med en klinik i centrala Stockholm.
– Jag kan inte avslöja var, men vi räknar med att vara igång inom ett halvår.

Malmökliniken är den första riktiga lågprissatsningen i branschen. Det förklarar också de kritiska invändningarna från förbundet, menar han.
– Det är precis samma reaktioner som när Citykliniken kom i sjukvården.
– Det är absolut för lite konkurrens i vår bransch, det behövs ett nytänkande.
Hans affärsidé var att starta en smådjursklinik nära människor, inne i stan.
– Vi ser också att det är mycket människor utan bil, både yngre och äldre, som kommer hit.

Men fram för allt är priserna pressade. De ligger cirka 20-25 procent lägre än andra kliniker. Och han säljer veterinärfoder tio procent billigare.
Kliniken är inrymd i en gammal möbelbutik på Östra Förstadsgatan. Lokalerna är helrenoverade till en ljus och lite spartansk miljö.
Bakom receptionen finns ett par mottagningsrum, ett operationsrum och ett röntgenrum. Alltsammans ryms på 150 kvadratmeter.
Fyra personer tar hand om djuren. Två veterinärer, och så Morteza Asghary och hans sambo Malin Rasmusson som båda går sista året på veterinärutbildningen i Köpenhamn.

Morteza Asghary berättar att han hoppades att kliniken åtminstone skulle gå runt. Men det har gått bättre än så, Cityveterinären har fått en flygande start.
– På de fyra-fem månader vi varit igång har vi fått 1200-1300 patienter. Han värjer sig för påståenden om oschyst prisdumpning.
– Vi har samma utrustning, röntgen exempelvis, som andra. Och vi använder precis samma analyslabb i Tyskland som andra.
– Dessutom ligger vi över de löner veterinärförbundet rekommenderar. Och vi håller högre kvalitet, vi har fler personal per djur i operationsrummet.

Men hur kan ni då vara så mycket billigare?
– Vi har dragit ned på lokalkostnaden, renoverat till ett lägre pris. Och vi har ingen dyr administration.Han pekar också på ett högre flöde, och att man exempelvis kan göra fler saker när en hund är nedsövd för kloklippning.– Kanske hunden har öronproblem. Spolar man öronen samtidigt blir det en extra intäkt.

Ja, det kanske inte är så dumt med lite konkurrens bland våra veterinärkliniker i landet? Vi betalar ju allt mer för undersökningar, prover och behandling av våra husdjur. Har någon av er kanske erfarenhet av Cityveterinären? Det ska i vilket fall som helst bli intressant att följa dem och deras verksamhet framöver, vi vill ju ha bra vård till våra hundar och är det lite billigare tänker inte jag klaga iallafall... (Betalade 1300 kronor igår på Apoteket för Pelles medicin, och sen har kassörskan mage att försöka prångla på mig deras smink för de har ju 20% rabatt.)

lördag 22 oktober 2011

Why oh why!

Igårkväll fick husse en leverans lamm, och han bjöd inte! Inte en endaste lammkotlett trillade ner på golvet. Gissa om jag höll stenkoll...

fredag 21 oktober 2011

Ja! Eller ja?

Hittade en hemsida (http://www.cattledogskane.se/) med blogg när jag letade information om Atopica vet., där jag lämnade en kommentar och en fråga om hur Anette Pålsson med sin cattledog  upplevde förändringen med medicinen. Nu för en stund sedan fick jag ett mail från Anette där hon skrev att hon märkte en positiv förändring efter ca 2 veckor och förtillfället ger sin hund en tablett i veckan!
Blev väldigt glad för det svaret kan jag säga, för även om kanske inte Pelle svarar så positivt så känns det ändå hoppfullt. Ja, ni hör ju, man kastas mellan hopp och förtvivlan...

Hade egentligen planerat att ta killarna ut i skogen idag men efter en timmes sömn inatt (sonen hostar något så in bänken), så kanske jag ska unna mig en stunds vila. Men det är som Pamela skrev på sin blogg, det dära samvetet kanske man skulle ta och döva... För det ÄR ju fint väder ute. Å Pelle ska ju ha sitt. För nu är han så pass att han kan gå normalt igen.

torsdag 20 oktober 2011

Sitter och surfar...

Sitter och surfar efter information om medicinen Atopica vet. Trodde faktiskt att jag skulle hitta mer information, men antingen vill folk inte dela med sig eller så är det inte så vanligt? Hittade lite information men det mesta handlar om att man har börjat behandla sin hund, knappt någon som beskriver hur det har gått efter ett tag! Skrattade lite för det var någon som klagade på priset (och det ÄR ju dyrt) men de skulle ge sin hund EN tablett varannan dag, en annan ska ge TRE tabletter varje dag ett tag framöver... hahahahaha!

Har även funderat över Pelles och min tävlingskarriär, som jag definitivt ser som "over and done". Trist men huvudsaken är att Pelle mår bra och inte har ont. Det får bli lite lätt aktivering och hjärngympa istället. Vi lyckades ta oss ett LP 1 iallfall och hade roligt under tiden, både tillsammans och med andra ekipage.

Tips till alla er med hundar som har allergier, läs på, ifrågasätt, kontakta hudspecialister och ställ krav på era veterinärer! Tex till en början gjordes det ett blodprov på Pelle, men efter ett tag kände jag att det var någonting mer än förrådsdammsallergin som spökade. Jag började tjata om att jag ville göra ett pricktest på Pelle men veterinären menade att det inte skulle visa något som inte blodprovet visade. Efter ett halvår av tjat från min sida, gjordes slutligen ett pricktest som då visade att Pelle även var allergisk mot gräspollen! Hade det inte visat något hade det också varit bra, för då hade vi kunnat utesluta det!

onsdag 19 oktober 2011

Sista halmstrået?

Svindyr medicin!

Usch, det har banne mig inte varit några bra dagar den senaste tiden för Pelle. Tassarna har svullnat upp till dubbel storlek och han har knappt velat röra sig alls, så ont har han haft.
Kom överens med veterinären i måndags att vi lägger av med bakteriesprutorna direkt, de bara förvärrar saker. Alltså var Pelle inte en av de 70 % som svarar positivt på den behandlingen. Vi slutar även omgående med antibiotikan samt med allergen sprutorna (som han får en gång i månaden), då jag inte tycker de har någon verkan. Eller ja, det är ju svårt att säga eftersom vi inte vet hur det skulle vara utan dem men vi provar iallafall. Skulle det visa sig att han blir sämre börjar vi med dem igen. Kortisonen fortsätter vi med och börjar med ett nytt läkemedel som heter Atopica, som man sedan ersätter kortisonet med men just nu kör vi parallellt med dem.
Atopican är lite av ett sista halmstrå, jag håller alla tummar och tår att detta ska göra under för Pelle. Tyvärr är Atopican svindyr (650 spänn för 10 dagars behandling, och vi ska ha minst 30 dagar innan vi går över till varannan dag), men med alla veterinärbesök och alla andra mediciner så är vi väl redan uppe i den summan.

Och, det är han ju väl värd min lille hund...
Världens bästa Pelle!

fredag 14 oktober 2011

Som Joey i "vänner"...


Så gillar Pelle inte att dela med sig. Varken av mat eller korgplats... Det var likadant när chillie knödde ner sig bredvid Pelle, han höll ut i en minut sen reste han sig med en demonstrativ suck.

Idag är annars ingen bra dag, Pelle går på tre ben. Han är illröd under framtassen mellan trampdynorna. Vi behandlar med antisvampschampot. Och håller tummarna.

söndag 9 oktober 2011

Matgömma!

Hörrni! Det finns ett nytt matställe härhemma! Barnmatstolen gömmer en massa godsaker, passar en labrador som hand i handske.


måndag 3 oktober 2011

Idag har vi...

Fortsatt att klicka in kantarellsvamparna! Man ska lägga sig bredvid dem för markering. Det är lite svårt när matte ställer sig upp, vi har ju tränat med matte sittandes fram till nu!
Nu schamponerar vi framtassarna mot svamp. Det är inte lika skoj som att träna med svampen...

Dumlan!

Ja, Dumlan med fina pudelkompisen var ju också med på kantarellsök kursen!


söndag 2 oktober 2011

Kantarellsök kurs!

Så var det då äntligen dags! Utanför Häckeberga samlades vi ett gäng på 8 personer med hund. Vi började i en fårahage, med teori om både svamp och inlärning. Mitt i alltihopa kom en bagge som heter Jackson, och han stegade lugnt fram till hundarna ( som inte visste vad de skulle göra, förutom Dumlan som gjorde lekinviter!) och luktade på dem.
Det var väldigt roligt och jag längtar till nästa gång då vi ska leta vilda svampar!