Så vad hände då?

Som sagt, Pelle han led av att endast fått en halv frukost. Magen kurrade och kved. Inte blev det bättre när jag fixade mat till mig och lillhusse... Lite synd om honom faktiskt.

Väl uppe hos Prima Liv, Kerstin Svensson, i Löddeköpinge fick vi komma in snabbt. Fast vi fick gå ut igen! Kerstin ville se Pelle trava för att skapa sig en bild om huruvida han var kort i steget eller ej och hur han belastade sitt högra bakben. Mycket riktigt, han tar kortare steg och belastar inte som han borde!

Vi gick in igen, och assistenten och jag lyfte upp Pelle på röntgenbordet och la honom på sidan. Jag fick ett stiligt blyförkläde på mig och vi tog en bild, vilket räckte för att Kerstin skulle se vad som var fel. Han har nämligen en förträngning i ryggkanalen vilket gör att benet kan domna ibland. Det är obehagligt för honom men det gör inte ont. Kerstin misstänkte även att han har sträckt sig och skrev ut anti inflammatoriskt i 20 dagar.

Summan av kardemumman då är att under behandlingstiden ska vi gå våra vanliga promenader, men inga långrundor. Hålla vikten för att inte belasta i onödan (vi matchade in på 34.6 kg) och att han inte hoppar in i bilen utan får hjälp med baken. Det är väldigt bra om vi fortsätter med massagen samt låter Pelle vattenträna (inte i för kallt vatten). Efter behandlingstiden får vi träna på som vanligt! Jippie!

Känns skönt att det inte var något allvarligt, men att det faktiskt var något som var fel och att det hittades! Har ju haft mer än nog med alla allergiutredningar under åren...