Hum, ibland kan man bli, hur ska vi säga, lite smått tokig på sin hund... Efter jobb hämtade jag Pelle på dagis, skulle lämna honom rastad till Linda. Vi går på ett område strax utanför där Linda bor och jag är inte uppmärksam som jag så här i efterhand borde ha varit.
Det fanns nämligen ett dike med sunkigt vatten! Oh, vad skojjigt sa Pelle och slängde sig ner där! Han vadade fram och tillbaka och slog dövörat till när jag vrålade på honom att genast se till att pallra sig upp därifrån. Typiskt! När man är lite småstressad, ska lämna hunden hos någon annan (visserligen hundmänniska), och själv ska bort. Shit, shit, shit!
När vi kom hem till Linda, var hon ute med hundarna och hennes kille Ante var hemma med sonen Lucas. Snälla Ante erbjöd deras dusch så jag fick spolat av det värsta av Pelle, som tyckte att jag överdrev hela situationen. Litet lerbad har väl aldrig skadat?
Nåväl vi kom till teatern, och när jag hämtade Pelle hade han skött sig utmärkt. Han hade tillochmed erbjudit sig att provsmaka både det grillade köttet och pommes frittsen. Det är en gentlehund det!
5 kommentarer:
Och så tycker Ni att Pelle är en Ängel. Naj, de e´han icke!!
hahaha! Ja så e det när man har labbe... =P Tur att det var trevligt hundfolk han skulle lämnas hos!
Vad var det för teater o var den bra?
Så bra att han e bättre i sina tassar! :)
Pelle är en visst en liten ängel. En liten ängel som tycker om lerinpackning. Det e faktiskt bra för pälsen. Att han sedan luktade skunk e sånt man får leva med =). Han var ju så snäll och skötsam, tillåme Cookie höll sig på mattan av hans blotta närvaro. Iallafall tills du kom och skulle hämta honom, då fick Cookie för sig att hon skulle träna SKYDD på dig hihi! Men ingen blodutgjutelse denna gång =). Tack för att vi fick ha Pelle hos oss, det gör vi gärna om. Kram på er!
Jag ska vaddera ben och armar och icke att förglömma, MAGEN, nästa gång jag kommer hem till er! Vilket grepp hon höll på att få där...
Pelle med familj tackar för passningen! Roligt att se Cookie leka med Pelle.
Min husse och matte har helt resignerat när Smilla&jag hittar ett lerdike,en schysst vattenpöl eller något annat man kan blöta tassarna i, de bara tittar på oss, suckar djupt och promenerar vidare. Vi är ju labbar, ju ...
Skicka en kommentar